Diabas – den svarta svenska stenen

Vad är diabas?

Diabas är en mörk, fin- till medelkornig magmatisk bergart. Den har samma kemiska sammansättning som basalt och gabbro – huvudsakligen plagioklas, en fältspat, och pyroxen – men har stelnat under andra förhållanden. Internationellt kallas bergarten dolerit; diabas är namnet som används i Sverige och stora delar av Europa.

I Sverige är diabas både vanlig och synlig. Diabasgångar skär genom urberget i stora delar av landet, och den svarta stenen har länge varit ett förstahandsval för gravvårdar och byggnadsdetaljer. Polerad diabas är vad många menar när de säger «svart granit».

Hur diabas bildas

Diabas bildas när basaltisk magma tränger upp i sprickor i äldre berggrund och stelnar där, innan den når ytan. Magma som fyller lodräta sprickor blir diabasgångar; magma som pressas in mellan vågräta skikt blir diabaslager. Avkylningen går snabbare än djupt ned i jordskorpan men långsammare än i en lava – därför blir kristallerna mellanstora.

I Sverige finns diabas av många generationer, från gångar som är mer än en miljard år gamla till de yngsta på omkring 300 miljoner år. Till de mest kända exemplen hör Västergötlands platåberg – Kinnekulle, Billingen, Hunneberg och Halleberg – där ett tak av hård diabas har skyddat de mjukare sedimentlagren under från att eroderas bort.

Svart diabas – därför är den så mörk

Färgen kommer från mineralen. Granit är ljus eftersom den till stor del består av kvarts och ljus fältspat. Diabas saknar i stort sett kvarts och domineras av mörk pyroxen och mörkgrå plagioklas, ofta med inslag av magnetit. Resultatet är en sten som är svart till grönsvart i brottytan och djupt svart när den poleras: poleringen tar bort ljusspridningen i ytan, så att den mörka färgen framträder fullt ut.

Hur svart en diabas blir varierar mellan fyndigheter. Finkorniga, jämna partier ger den homogena svärta som efterfrågas till gravvårdar; grövre partier kan visa en svag grå teckning av fältspatlister. Svart sten bedöms därför alltid i polerat prov, aldrig i råkilad yta.

Egenskaper

Segheten är diabasens mest praktiska egenskap. Stenen spricker inte lätt vid slag, vilket gör den tålig som kross och makadam men också mer arbetskrävande att klyva och forma än granit. Den höga densiteten hänger ihop med låg porositet: diabas suger lite vatten och tål frost väl.

Vad används diabas till?

• Gravvårdar – den klassiska användningen i Sverige. Polerad svart diabas ger hög kontrast mot inhuggen och förgylld text.
• Byggnadssten – sockelstenar, trappor och fasaddetaljer, inte minst i äldre offentliga byggnader.
• Bänkskivor och inredning – tät och värmetålig, men en mörk polerad yta visar damm och kalkfläckar tydligare än en ljus.
• Kantsten och gatsten – förekommer, men grå granit dominerar eftersom den är lättare att klyva och billigare i volym; se kantsten i granit.
• Kross och makadam – segheten gör diabas eftertraktad som ballast, och svart diabaskross används också som dekorativ marktäckning.

Diabas, granit eller gabbro?

I handeln kallas alla tre ofta granit. Geologiskt är det olika bergarter, och skillnaderna har praktiska följder för bearbetning, vikt och utseende:

Diabas och gabbro är alltså samma sten i kemisk mening, med olika kornstorlek. I bruk uppträder de likadant: båda är täta, tunga, frostbeständiga och polerar till djup svärta. Gabbrons större kristaller kan ge en svag teckning i ytan, men det beror på fyndigheten – en finkornig gabbro kan vara lika jämnt svart som en diabas.

Svart sten till ett projekt: diabas eller gabbro?

Vi säljer inte svensk diabas – vi handlar direkt med ukrainska stenbrott. Men den som söker diabas letar ofta efter en egenskap snarare än en fyndighet: en tät, jämnt svart sten som polerar djupt och håller i nordiskt klimat. Den egenskapen delar diabas med gabbro.

Ur de ukrainska brotten levererar vi gabbron Ukrainian Night från Buky, med nästan strukturlös svärta och spegelblank polering, och labradoriten Volga Blue, som är svart med blått skimmer. Båda finns som slabs, block och ämnen – se sorterna under svart granit.

• Välj svensk diabas när stenen ska matcha befintliga diabasdetaljer vid restaurering, eller när svensk härkomst är ett krav i upphandlingen.
• Välj gabbro när det är svärtan, tätheten och priset i volym som avgör – till nya gravvårdar, bänkskivor och fasaddetaljer.

För stenhuggerier finns gravstensämnen i svart gabbro och blåsvart labradorit, och för kök- och inredningsföretag bänkskivor i granit enligt ritning. Hur svensk och importerad sten skiljer sig i pris och tillgång går vi igenom i Bohusgranit och svensk granit – eller importerad?

Vanliga frågor

Är diabas granit?

Nej. Granit är en kvartsrik bergart, medan diabas i stort sett saknar kvarts och består av plagioklas och pyroxen – samma sammansättning som basalt och gabbro. I stenbranschen säljs polerad diabas ändå ofta som «svart granit», eftersom handelsnamnet beskriver utseende och användning snarare än geologi.

Hur känner man igen diabas?

Diabas är svart till grönsvart och märkbart tung för sin storlek. Kornen är små – ofta bara precis synliga – och med lupp ser man smala, ljusare lister av fältspat inbäddade i mörk pyroxen. Till skillnad från granit syns inga glasartade kvartskorn.

Vad väger diabas?

Diabas väger omkring 2,9–3,0 ton per kubikmeter, cirka 10 procent mer än granit. En polerad gravsten på 60 × 80 × 8 cm väger därför runt 115 kg.

Kan diabas rosta?

Viss diabas innehåller små mängder svavelkis eller magnetkis, som utomhus kan oxidera och ge rostfärgade prickar. Det beror på fyndigheten och blocket, inte på bergarten som sådan – be om prov och datablad och granska stenen i dagsljus före större beställningar.