Gabbro – den svarta djupbergarten
Gabbro är bergarten som ligger bakom mycket av det som säljs som svart granit: tung, tät och grovkornig, stelnad långsamt djupt nere i jordskorpan. Här är vad gabbro är, vad den tål och var den används.
Uppdaterad 6 min läsning
Vad är gabbro?
Gabbro är en mörk, grovkornig magmatisk djupbergart. Den består huvudsakligen av plagioklas – en kalciumrik fältspat – och pyroxen, ofta med inslag av olivin och magnetit. Kvarts saknas i stort sett, och det är just kvartsen som gör granit ljus. Utan den blir stenen svart till grönsvart.
Gabbro är samma sammansättning som basalt och diabas; skillnaden ligger i hur snabbt magman svalnade. Gabbro är dessutom en av jordens vanligaste bergarter – den bygger stora delar av den oceanska jordskorpan, även om vi på land mest ser den där äldre berggrund blottats.
Hur gabbro bildas
Basaltisk magma som aldrig når ytan stelnar långsamt på flera kilometers djup. Långsam avkylning ger kristallerna tid att växa, och därför är gabbro grovkornig: enskilda korn är tydligt synliga med blotta ögat, till skillnad från diabasens finare struktur eller basaltens nästan glasartade yta.
Kornstorleken är alltså inte en kvalitetsfråga utan en historia om djup och tid. Den påverkar utseendet – en grovkornig gabbro kan visa svag ljus teckning av fältspatlister – men knappt de tekniska egenskaperna.
Mineralen och färgen
Plagioklasen i gabbro är mörkgrå snarare än vit, pyroxenen nästan svart och magnetiten svart och metallisk. Tillsammans ger de den täta svärta som poleringen förstärker. I vissa fyndigheter är fältspaten labradorit, och då kan stenen visa blått färgspel när ljuset vrids – samma optiska effekt som i labradoriten Volga Blue.
Hur svart en gabbro blir varierar mellan fyndigheter och till och med mellan block. Svart sten bedöms därför alltid i polerat prov, aldrig i råkilad yta: den råa ytan ser grå ut oavsett hur djup svärtan blir efter polering.
Egenskaper
| Densitet | ca 2,9–3,0 ton/m³ (granit ca 2,6–2,7) |
|---|---|
| Huvudmineral | Plagioklas och pyroxen, ofta olivin och magnetit |
| Kvarts | Saknas i stort sett |
| Kornstorlek | Grov – kristallerna syns med blotta ögat |
| Vattenabsorption | Låg – typiskt kring 0,1 % |
| Polering | Djup, spegelblank svärta |
| Bearbetning | Seg att klyva, kräver mer sågtid än granit |
Kombinationen hög densitet, låg vattenabsorption och stor seghet gör gabbro tålig i nordiskt klimat: den suger lite vatten och tål frost, och den spricker inte lätt vid slag. Samma seghet gör den mer arbetskrävande att såga och klyva än granit – en skillnad som märks i produktionstid snarare än i slutresultatet.
Gabbro, diabas, basalt och granit
| Bergart | Kornstorlek | Hur den bildas | Typisk färg | Vanlig användning |
|---|---|---|---|---|
| Gabbro | Grov | Långsamt på djupet | Svart–grönsvart | Bänkskivor, gravvårdar, fasad |
| Diabas | Fin till medel | I gångar och lager | Svart–grönsvart | Gravvårdar, byggnadssten, kross |
| Basalt | Mycket fin | Lava på ytan | Svart–mörkgrå | Markbeläggning, ballast |
| Granit | Medel till grov | Kvartsrik magma på djupet | Grå, röd, rosa | Allt inom byggnadssten |
Den svenska svarta stenen är oftast diabas, och den finkornigare släktingen har en egen tradition i gravvårdsbranschen – läs mer i Diabas – den svarta svenska stenen. I bruk uppträder de två likadant: båda är täta, tunga och frostbeständiga och polerar till djup svärta.
Vad gabbro används till
- Bänkskivor – tät, värmetålig och syrabeständig yta; se bänkskivor i granit.
- Gravvårdar – hög kontrast mellan polerad svärta och inhuggen text är hela poängen med svart sten.
- Fasad och sockel – mörka partier i entréer, skyltlägen och representativa fasader.
- Fönsterbänkar och inredningsdetaljer – mörk yta som ram runt ljusa rum; se fönsterbänkar i sten.
- Ballast och kross – segheten gör mörka djupbergarter eftertraktade som makadam.
Gabbro i vårt sortiment
Ukrainian Night från Buky är gabbro: tät, nästan strukturlös svärta som polerar till spegelglans. Den fungerar som direkt alternativ till importerad absolute black – samma djupa svärta, betydligt kortare transport, och den levereras som slabs, block, kapade ämnen eller färdiga produkter.
Bredvid den står labradoriten Volga Blue, som är svart med blått skimmer i kristallerna. Båda hittar du under svart granit. För stenhuggerier och gravvårdsfirmor finns samma sorter som gravstensämnen, och för verkstäder som slabs i 20 och 30 mm.
Vanliga frågor
- Är gabbro samma sak som svart granit?
- Nej, inte geologiskt. Granit är kvartsrik och ljus, gabbro saknar i stort sett kvarts och är svart till grönsvart. I sten- och köksbranschen säljs ändå gabbro, diabas och andra mörka djupbergarter som «svart granit», eftersom handelsnamnet beskriver utseende och användning. I databladet anger vi alltid den petrografiska bergarten enligt EN 12440.
- Vad väger gabbro?
- Omkring 2,9–3,0 ton per kubikmeter, cirka tio procent mer än granit. En polerad skiva i 30 mm väger därmed runt 90 kg per kvadratmeter, och ett gravstensämne 60 × 80 × 8 cm cirka 115 kg. Den höga densiteten hänger ihop med låg porositet – gabbro suger lite vatten och tål frost väl.
- Hur skiljer man gabbro från diabas?
- På kornstorleken. Kemiskt är de samma sten, men gabbro har stelnat långsamt på djupet och fått stora, tydligt synliga kristaller, medan diabas stelnat i gångar närmare ytan och är fin- till medelkornig. I polerad yta syns skillnaden som en svag teckning i gabbron mot diabasens mer homogena svärta.
- Går gabbro att polera?
- Ja, och det är därför den används. Poleringen tar bort ljusspridningen i ytan så att den mörka färgen framträder fullt ut – resultatet blir en djup, spegelblank svärta med hög kontrast mot inhuggen eller förgylld text. Flammad yta går också, men då blir stenen grå snarare än svart.
Läs också